Skadad

Jag har skadat min fot. Gladast i världen var jag efter att jag slagit rekord i söndags och sprungit nästan 11,5 km på raken. Och så snart jag kommit hem och började kylas ner kom en sådan smärta på utsidan av höger fot. Det gör så ont och jag kan knappt sätta ner foten vid vissa tillfällen under dagen. Att jag ska klara av att gå ut och springa någon gång känns helt overkligt. Jag vet inte vad det var som hände. Jag trampade inte snett, gjorde ingenting märkligt med foten och jag stretchade både innan och efter passet. Jag har rådfrågat Dr Google och det finns flera olika svar på vad det skulle kunna vara. Det bästa kanske är att jag går till en sjukgymnast och rådfrågar istället. På många forum online hittade jag många personer som har lidit av samma sak och de säger att det har hjälpt när de vilat i typ en vecka. Men det beror ju givetvis på vad det är. Jag läste något om stressfraktur och det låter fruktansvärt, men jag vet inte, det är bara spekulationer. För det gör liksom inte ont på ett ben (tror jag) utan mer på något mjukt på sidan. Jag vet faktiskt inte vad det är. Om det inte har gått bort tills imorgon så tänkte jag be om numret till Sinis sjukgymnast som hon gick till och boka tid där.

Förutom att mitt liv håller på att falla samman pga en trasig högerfot så tycker jag ändå att livet rullar i vanlig ordning. En stressigare än vanligt-ordning, men som sagt, det är bara en period nu. Så ni får ursäkta mig för att jag har dålig uppdatering här nu. Men tiden räcker liksom inte till.

Helgen var bra. I fredags var jag ute och åt middag med tjejerna och det slutade med att vi ramlade runt i PV, kontorsklädd och allt. Så frukosten på lördagen sköts snabbt upp till kommande helg och vad som var tänkt att vara en sovmorgon implementerades. Men sovmorgon är inte någonting som är kompatibelt med en utekväll kvällen innan för mig, det vet alla. Så där låg jag, klarvaken, klockan 7.30. Yay. Not. Senare under dagen åkte H och jag till Jysk i alla fall och efter ungefär 2 timmar på bussen hamnade vi på rätt plats. Det var där och då jag bestämde mig för att jag måste investera i en bil. Så det ska jag göra, tids nog. Vi köpte nya lakan, handdukar och julgrejer. En julgran och lite kulor! Och ja, jag vill börja dekorera. Tänkte att det blir en nästa söndagsaktivitet.

I söndags gjorde vi absolut ingenting. Bara låg på soffan. Och sen slog jag rekord i distanslöpning och sen gick min fot sönder. Så ja, det.

Igår hade jag Skypedejt med Jossan. Första gången vi pratade med varandra sen hon var här förra sommaren, HELT sjukt! Och vet ni vad som var ännu sjukare? Det var som att ingen tid hade gått! Visst var det lite uppdateringar som krävdes från bägges sidor, men det är så stört att man kan vara ifrån varandra utan ett ord på så länge och sedan bara ta upp bollen igen som om att ingen tid gått. Jag tycker det är helt jävla fantastiskt.

Annars den här veckan. Jag tror jag har ganska mycket planer faktiskt! Ikväll måste jag göra lite träning, imorgon ingenting speciellt planerat. På torsdag morgon har H och jag planerat att åka till Valletta och hämta våra ID-kort. På fredag är jag utbjuden på en dejt med min man och på lördag ska jag och tjejerna åka på road trip. Förhoppningsvis är min fot hel alldeles strax och jag kan fortsätta att springa omkring och träna inför halvmaran.

Igår presenterade Henrik ett förslag om att jag kunde springa marathon med hans mamma, syster och systers pojkvän i Berlin nästa år. Jag höll på att svimma. Bara tanken på att JAG skulle klara av att springa ett helt marathon får det att pirra i magen av skräckblandad förtjusning. Jag tror att det är större risk att jag dör än chans att jag tar mig hela vägen runt. Jag är orolig för att ens klara ett halvt marathon, vad med ett helt då liksom? Jag ska fundera på saken i alla fall.

2017-11-10 20.10.34

Andra inlägg du kanske gillar

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *