Idag är det en efterlängtad dag – nämligen fredag. Jag ringde precis och avbokade min tandläkartid jag hade imorgon klockan 10. Jag måste nämligen ut och leta efter en klänning att ha på mig på Astas bröllop. Henrik hittade sin smoking hot suit och jag har nada. Inte ens en idé faktiskt. Testade en klänning som jag tyckte var okej, men jag vet inte. Så vi har planerat att vara i Birkirkara vid 10-tiden imorgon för att hinna kika i affärerna där innan de stänger (vilket de opassande nog gör vid typ 13-tiden).
Förra helgen när jag testade en klänning efter att H hade köpt sin kostym höll vi båda två på att smälla av när vi kollade på prislappen. Bara sådär €5.250. Ja men visst. Ge mig gärna två av den. Men jag testade den i alla fall och jag upptäckte att galet dyra klänningar är:
- Perfekt för långa
- Smeker varenda centimeter av huden de rör
- Sitter som en smäck
Däremot var den lite lång, så när hon i butiken gav mig ett par stillettklackar (japp, du läste rätt) klev jag på klänningen. Ett flertal gånger. Inte mina stoltaste ögonblick kanske. Vingla omkring i en lyxbutik i de dyraste skorna ever, trampar på ett plagg som kostar en hel del månadslöner och ramlar nästan omkull. Tänk om jag hade kicked ass i skorna och svept fram genom butiken med elegans och fått alla att vrida på nacken bara för att få en skymt av den långa, blonda människan som skrider omkring likt en prinsessa. Ja, tänk om. Det var i alla fall inte så verkligheten såg ut. Men TÄNK OM!
Ja, så den här gången ska jag gå ner i pris. Cirka x50. Men det var ju i alla fall kul att pröva. Aldrig kommer jag någonsin ha ett sådant dyrt plagg på mig någonsin igen. Tänk om man var så pass rik! Fast, skulle man ändå vilja lägga ner €5.250 på en klänning? I min värld låter det orimligt, oavsett hur mycket pengar man har. Men jag kanske bara tänker så för att jag står på den fattigare sidan av vägen.
Förutom klänningspaning skulle jag hemskt gärna vilja njuta av lite UV-ljus på min kropp innan vi åker på tisdag. Skulle ju vara småskoj om folk för en gångs skull sa “Åh var brun du är, du måste bo på Malta!” istället för “Var bodde du nu igen? Malta? Är det inte sol där?”.
