Jag dööör… Jag har de senaste två dagarna fått vågor över mig av saknad. Saknad efter hösten! Jag VILL att det ska bli mörkt tidigare på kvällen så man får komma hem och tända ljus. Laga middag i höstmörkret, ruskiga och regniga dagar! Jag ÄLSKAR det vädret!
Jag tänkte på det alldeles nyss, man vill ju alltid ha vad man inte har. Och så fort jag säger att jag saknar hösten på sommaren brukar jag ursäkta mig själv och säga att “fast man ska ju inte klaga”. Men faktum är att jag längtar efter hösten! Lika mycket som jag längtar efter sommaren på vintern. Och jag har bestämt mig för att det är okej. Man behöver inte älska sommaren bara för att man har sol 24/7. Jag njuter när temperaturerna sjunker och jag liksom till och med längtar efter att det är sådär vidrigt iskallt på golvet när man sätter sina små fossingar på de kalla stenplattorna. Det ska bli mysigt att få ta fram duntäcket och veta att det är det enda som kan få en varm. Det ska bli så förbannat mysigt.
Längtan kommer liksom i små vågor och ibland blir de större och det gör nästan ont i hjärtat av längtan då! Och det är faktiskt inte så lång tid kvar innan värmen börjar sjunka lite i alla fall. September är en fantastiskt varm månad också men sen kommer oktober och då börjar det svalna. Om det liksom bara kunde gå ner till 25-20 så har man första tecknet! Men den som väntar på något gott…
Igår vaknade jag upp och var dödssjuk (läs förkyld). Hade väl dragit på mig några kollegors förkylning så trots att jag var sjuk helgen innan så blev jag sjuk igen. Så jag ställde in alla planer vi hade med många tårar i mina ögon, för jag såg verkligen verkligen fram emot att möta Branton och hans tjej. Men vi var hemma hela dagen igår och jag pimplade varmt vatten med citron och ingefära, och jag somnade vid 22-tiden. Imorse när jag vaknade kände jag mig som en ny människa – typ. Mådde mycket bättre i alla fall!
Idag ska jag och Jake gå och handla på Towers! Nu känns det som att jag kommer med supertöntiga erkännanden i detta inlägg och här kommer ett till: jag tycker det ska bli askul! Eftersom att Jake slutar 13 på dagarna under sommaren så har han handlat för det mesta och jag har inte hängt med. Det har såklart varit superlyxigt och så snällt av honom men jag har samtidigt saknat det! Tycker det är så så mysigt att gå bland oköpta saker och välja vad man ska köpa. Är något visst med det. Där står jag, ensam människa, med miljoner olika alternativ framför mig och det är helt och hållet mitt val att välja vad jag ska lägga i min korg. Kunde det bli bättre? Skulle inte tro det!
Skulle lagt upp en bild på dagens tönt (mig) men av någon anledning funkar det inte så ni får njuta av ett heelt låångt inlägg utan bilder med mängder av text! Varsågod! 🙂
